Jag får ofta höra från mammor att dom vet hur det är att vara ensamstående, för att deras sambosar jobbar kvällar och jobbar borta ett par dagar i veckan eller jobbar borta i några veckor.
Ni som har en sambo som jobbar kvällar.. ärligt hur kan ni ens säga att ni förstår hur det är ett vara ensamstående? Ni har en sambo som kommer hem sent på kvällen eller på natten och får avlastning genom en sovmorgon. Vad är det och jämföra? Visst du kanske har alla läggningar på vardagarna men på helgerna så kan eran sambo ta läggningarna.
Ni har har en sambo som jobbar borta ett par dagar i veckan eller som jobbar borta i någon vecka eller två. Ni förstår till en viss del, ni har ändå en sambo som kommer hem någon gång. Som kan hjälpa till när han väl är hemma.
Jag har ingen som kommer till mig som lägger Loui eller går upp med Loui hos mig. Enda gången jag får den avlastningen är när jag och Loui sover hos min mamma.
Jag känner att ni måste inse att det är skillnad på att ha en sambo som jobbar borta och vara helt ensamstående. Jag vet att det kommer vara dom som regerar på det här i lägget men sluta jämföra er med en mamma som är helt ensamstående.
